<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<?xml-stylesheet type="text/css" href="/css/feed.css"?>
<rss xmlns:googleplay="http://www.google.com/schemas/play-podcasts/1.0" xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" version="2.0">
<channel>
<title>Militärhistoriepodden</title>
<link>//podcastplus.net/feed/militarhistoriepodden~48ee33ec</link>
<description>Militärhistoriepodden är podden om krig med människorna och samhällen i fokus. Det finns få ämnen som påverkar mänskligheten i lika hög utsträckning som den militärahistorien. Krig och konflikter berör samhället på alla nivåer – länder och städer drabbas, familjer splittras, söner eller fäder försvinner. Militärhistoriepodden leds av Martin Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet med breda kunskaper i ämnet, och Peter Bennesved idéhistoriker och förste forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Tillsammans bjuder de in lyssnarna till samtal som kombinerar ett brett tilltal och en djup ämneskompetens.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.</description>
<pubDate>Sat, 18 Apr 2026 09:18:41 +0000</pubDate>
<item>
<title>Suezkrisen 1956 – börja på slutet på kolonialismen</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2f6b8f8e6e8461e871c0/media.mp3</link>
<description>  Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.    När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.    I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.   Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniser...</description>
<pubDate>Mon, 15 Sep 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2f6b8f8e6e8461e871c0/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2f6b8f8e6e8461e871c0/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>Sjökriget 1914-15 – en katt och råtta-lek</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68badfbd2d913bd3309d8e37/media.mp3</link>
<description>  Tyska högsjöflottan var ett allvarligt hot mot det brittiska sjöherraväldet. Från sina hamnar på den nederländska kusten kunde den nå ut på Nordsjön och allvarligt störa den för britterna livsviktiga handeln. Men det fanns ett problem. Tyskarna ville undvika att möta hela den numerärt överlägsna brittiska flottan.    I stället inriktade man sig på att försöka slå ut delar av Royal Navy. Britterna å sin sida försökte stänga in den tyska flottan och i andra hand locka ut den för att krossa den. En katt och råtta lek blev resultatet. Under de första krigsåren utkämpades bara mindre strider mellan mindre delar av de båda flottorna.    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskutera Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sjökrigföringen de första krigsåren av första världskriget.    Tyskarna kunde hota det brittiska sjöherraväldet på i huvudsak tre sätt. Först med kryssare utanför Europa som opererade och störde den brittiska handeln. För det andra utgjorde den tys...</description>
<pubDate>Mon, 08 Sep 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68badfbd2d913bd3309d8e37/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68badfbd2d913bd3309d8e37/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>Första arab-israeliska kriget 1948-49</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3</link>
<description>  Staten Israel utropades den 14 maj 1948. Omedelbart fick den nya staten försvara sin suveränitet i krig med sina arabiska grannländer. Israel inte bara försvarade sig utan kunde också utöka sitt territorium jämfört med det som var förslaget i FN:s delningsförslag från 1947. Kriget skapade ett stort palestinskt flyktingproblem som vi ser konsekvenserna av ännu idag i Mellanöstern.    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förutsättningarna för det första av en rad militära konflikter mellan araber och israeler i Mellanöstern. Grunden för krigsutbrottet 1948 var det inbördeskrig som pågått i det brittiska mandatet Palestina sedan FN offentliggjort sitt delningsförslag i november 1947.    Men väpnade konflikter hade pågått i Palestina mellan araber och judar under hela mellankrigstiden och tidigare. Motsättningarna grundade sig på den historiska problematiken med sionismens mål att skapa ett nationalhem åt judarna i Palestina oc...</description>
<pubDate>Mon, 01 Sep 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>Första arab-israeliska kriget 1948-49</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3</link>
<description>  Staten Israel utropades den 14 maj 1948. Omedelbart fick den nya staten försvara sin suveränitet i krig med sina arabiska grannländer. Israel inte bara försvarade sig utan kunde också utöka sitt territorium jämfört med det som var förslaget i FN:s delningsförslag från 1947. Kriget skapade ett stort palestinskt flyktingproblem som vi ser konsekvenserna av ännu idag i Mellanöstern.    I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förutsättningarna för det första av en rad militära konflikter mellan araber och israeler i Mellanöstern. Grunden för krigsutbrottet 1948 var det inbördeskrig som pågått i det brittiska mandatet Palestina sedan FN offentliggjort sitt delningsförslag i november 1947.    Men väpnade konflikter hade pågått i Palestina mellan araber och judar under hela mellankrigstiden och tidigare. Motsättningarna grundade sig på den historiska problematiken med sionismens mål att skapa ett nationalhem åt judarna i Palestina oc...</description>
<pubDate>Mon, 01 Sep 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f2c09aabbc2ace3844b65/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>När världen höll andan – Kubakrisen 1962</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3</link>
<description>  Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.    I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.    Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.    Detta had...</description>
<pubDate>Mon, 25 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>När världen höll andan – Kubakrisen 1962</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3</link>
<description>  Under sommaren 1962 blev Nikita Chrusjtjov alltmer övertygad om att utplacering av sovjetiska kärnvapen på Kuba var en strategiskt sund idé. Det skulle visa sig att han hade fel – istället ledde det till en av kalla krigets farligaste situationer: Kubakrisen. Det var då som världen var som närmast ett fullskaligt kärnvapenkrig.    I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historikprofessorn Martin Hårdstedt Kubakrisen 1962.    Mot bakgrund av att Sovjet hade känt sig förödmjukat av att USA hade utplacerat Jupiter‑robotar i Turkiet, trodde Chrusjtjov att något liknande i Kuba skulle tolereras av den amerikanska regeringen. Sovjet skulle helt enkelt ge igen. Samtidigt löste det ytterligare ett problem: den senaste ballistiska roboten R‑14 hade visserligen god räckvidd, men använde flytande bränsle, vilket innebar att den krävde flera timmar för att göra stridsklar – och kunde bara stå i vänteläge under begränsad tid.    Detta had...</description>
<pubDate>Mon, 25 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/68a83d4073bf5b6298d99513/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>När Sveriges sista reserver slogs vid Sävar och Ratan</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3</link>
<pubDate>Mon, 18 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>När Sveriges sista reserver slogs vid Sävar och Ratan</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3</link>
<pubDate>Mon, 18 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689f29a98f8e6e8461e67c9c/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>Lapplandskriget 1944-45 – de ovilliga kombattanterna</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3</link>
<description>  I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.    Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.   I detta avsnitt av  Militärhistoriepodden  diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.    Lapplandskriget bl...</description>
<pubDate>Mon, 11 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
<item>
<title>Lapplandskriget 1944-45 – de ovilliga kombattanterna</title>
<link>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3</link>
<description>  I september 1944 tvingades den finska armén vända sina vapen mot sina tidigare bundsförvanter i den tyska 20. bergsarmén i norra Finland. Vapenstilleståndet med Sovjetunionen den 18 september innebar ett krav på att finnarna skulle driva ut tyskarna ur Lappland.    Inledningsvis utspelade sig ett slags ”låtsaskrig”, men under sovjetiskt tryck övergick konflikten i början av oktober 1944 till regelrätta strider mellan finska och tyska styrkor. Under sin reträtt brände tyskarna ner det mesta av värde, däribland stora delar av staden Rovaniemi. Tiotusentals människor tvingades på flykt.   I detta avsnitt av  Militärhistoriepodden  diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Lapplandskriget 1944–45, som markerade slutet på andra världskriget för Finland. Kriget bör inte ses som ett isolerat skeende, utan snarare som en del av en helhet tillsammans med Vinterkriget 1939–40 och Fortsättningskriget 1941–44 – tre faser i Finlands komplexa krigsdeltagande.    Lapplandskriget bl...</description>
<pubDate>Mon, 11 Aug 2025 01:00:00 +0000</pubDate>
<guid>https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3</guid>
<enclosure url="https://sphinx.acast.com/p/acast/s/militarhistoriepodden/e/689214db34f09da0e52e4219/media.mp3" type="audio/mpeg" length="1"/>
</item>
</channel>
</rss>
